Lystna blickar på soppåsen |
Hungriga
hundar finns det säkert gott om i Kiev och Calcutta, det råder nog
ingen tvekan om den saken. Tänkte bara rapportera att här i Hjo
finns också en hund vars hunger inte vet några gränser. Det är en
liten svart labradorvalp lystrande till namnet Hjo-Hjo. Matfrågan i
centrum från morgon till kväll således. Om man frågar husse får
hunden vad han behöver, och mer därtill. Ingen fattig valp här
inte. Ibland blir debatten riktigt hätsk.
Ett erkännande bör han dock få: han tigger inte vid matbordet. Upp med nosen i knät ett par gånger, sedan är det bra. Han ligger på golvet lugn och avslappnad. Men var så säker, han noterar varje rörelse. Kanske blir det något över... Och blir det inget att slicka där återstår alltid diskmaskinen.
Idag tröttnade Hjo-Hjo på att betrakta matbordet från sitt golvperspektiv (underdog). Han kliver helt sonika upp på stolen och över på nästa och sedan, just det, ett kliv upp. Och vips spatserar han morskt omkring på bordet. Avdukat visserligen, men lite såsspill här och lite smulor där...
Bloggaren står bredvid och beundrar sin hunds förslagenhet. Vad månne bliva?
Hundar äter ju hela tiden om man ger dom mat ,men det mår dom ju inte bra av ,här var det strikta regler från början men sedan kom det en gång och en gång det blev flera då man fick som man ville och det går inte att få bort .alltid kul med hundliv ,Nette
SvaraRaderaNyss kom 14 kg torrfoder med posten. Underbart - säger Hjo-Hjo.
RaderaVilken duktig och smart valp! Miss E gjorde på samma vis men hon hoppade direkt upp från golvet. Väl uppe på bordet tuggade hon på stolsryggarna... Ja, vi har nytt köksbord numera. Härligt att han gillar sin mat :-)
SvaraRaderaHär tuggas det också friskt, stolsben, matta - en favorit, böcker och bokhylla. Ej stolsryggar, inte än.
RaderaHihi, bra jobbat Hjo-hjo :D Fast man måste vara försiktig på sådana ytor för man är högt upp. Jag har gått på vardagsrumsbordet här hemma vid enstaka tillfällen, men det är när matte inte fattar att jag vill se vad som finns där :)
SvaraRaderaHur han hade tänkt sig att ta sig ner har jag inte fått svar på. Stolarna står ju kvar så klart. Och husse finns ju.
RaderaJag har aldrig gått på bordet. Det kanske man skulle prova på nån gång. Fast jag tror inte att jag får göra det, dom kanske skäller på mig då. Fast visst är det gott med mat?! Tre gånger om dan får jag det, och däremellan träningsgodis så jag har det ganska bra förspänt trots allt.// Arlo
SvaraRaderaKatter vandrar på matbordet, inte hundar. Orättvist.
RaderaHundar har en fantastisk förmåga att på mycket långt avstånd till och med veta när det serveras mat.
SvaraRaderaHar varit hundvakt några gånger och det är lika bra att vara konsekvent att inte ge mat vid bordet.
Hjo-Hjo kanske blir cirkushund? ;)
Ska spänna upp lina i trädgården, med lite köttbullar som belöning klarar Hjohjo det!
RaderaOjoj vilka initiativ han tar Hjo Hjo. Upp på bordet. Det skulle nog Hilda också vilja göra. Hon är en Goldenflicka som ständigt är hungrig och söker efter mat. Så det där beteendet känner man igen.
SvaraRaderaDet är mycket en valp måste lära sig - husse och matte också!
RaderaDet gäller att komma på olika knep för att få lite extra godsaker.
SvaraRaderaJo, fast han får ju godsaker ändå. Vi får lära honom att han får fast han ligger lugnt på golvet. Vår lilla gubbe.
RaderaHund på bord:
SvaraRaderahttp://blogg.amelia.se/underbaraclara/2014/04/23/sangbordet/
Hjo-Hjo-varning, helt klart!
RaderaDet kan ju falla manna från himlen dvs husse eller matte kan ju spilla eller tappa några godsaker! :)
SvaraRaderaJo, man får vara på sin vakt.
Radera