Vinterland

Om ni hör någon som tjatar om vårtecken – tro honom inte. Vår älskade hemmanation är ett vinterland, har så alltid varit. Särskilt i februari. Därför borde man inte bli så nedslagen över lite nysnö, även om det kan tyckas särdeles onödigt. Det är som det är – iväg igenom snön till Mofalla och Sörgårdens hyvleri. Då är vi halvvägs till Tibro, landskapet vitt, vitt. Stor snäll hund vaktar utanför. Där hittar vi den gamla fina golvlist vi behöver till vårt gamla fina hus.

Roar mig med Jordbruksverkets hundregister (har enkla vanor). Enligt registret spankulerar 1004 hundar omkring på Hjos gator och torg. Snart 1005. Vanligaste jycken är schäfern, en varg till hund som bloggaren näppeligen skulle kunna tänka sig. Men därefter följer två riktiga hundar: Golden och Labrador. 

Hjo-Hjo, vi ligger i startgroparna: kantarellsök redan till hösten?

Torsdagsmys

Idag har jag faktiskt varit inne i det fula huset från igår. Så då blir det torsdagsmys, jomen! Något gott att äta och att dricka. Sedan innebär nog myset att hustrun tillbringar kvällen framför TV:n med Matador (helt uppslukad) och jag uppkuddad i sängen med en god bok. Gott så, för ute blåser det kallt, och kallare ju närmare Vättern man kommer. Inte så illa då med en brasa i kaminen, lite rött i glaset och Bob Dylan sjungandes There's not even room / Enough to be anywhere / It's not dark yet / But it's gettin' there från den fantastiska Time out of mind.

Men torsdag, är det inte då det är dammsugarens dag? Stämmer, men vad gör väl det, vi myser till det ändå, för idag har vi något att fira - Fête du chien nämligen. Om åtta veckor anländer en liten svart labradorkille till Hjo! Det skålar vi för. Vaff vaff, grr grr.

När kommer hunden?

Bakslag. Ingenting blir som man tänkt sig. Härom veckan kom beskedet att det inte blir någon valpkull. För mycket pang på och för lite uppvaktning, tyckte den tilltänkta mamman och behagade inte ställa upp. Tydligen krävs det lite finess även i hundvärlden. Suck! (ja, alltså inte för finessen).

Men livet är fullt av möjligheter. Ett tips om bra uppfödare och ett telefonsamtal senare är vi med i matchen igen. Men vi vacklar, har lite svårt att bestämma oss. En labrador blir det i alla händelser. Men gul eller svart? Tik eller hanhund? Nå, det löser sig. Någon gång under våren kommer den lilla tufsan till Hjo.

Under tiden ett klipp på temat soldat kommer hem. Hemingway skrev som bekant novellen och Ulf Lundell en sång. Här kommer videoklippet – håll tillgodo, en glad hund!

Hälsofest

Kära blogg, idag delar vi med oss av två boktips. Plus en dikt om en hund.

Lagar fisksoppa nämligen, en alldeles enastående fisksoppa som stått på repertoaren sedan, ja slutet på 70-talet ungefär. Har fått mycken beröm för den genom åren. Men soppan är inte min, berömmet borde rätteligen tillfalla Margot Nycop och hennes bok Hälsofest. Där finns också andra favoriter: Ratatouille förstås, och köttbullar med vitlök (tror vitlök finns i alla recept) och coq-au-vin. Men fisksoppan, den kan man inte missunna någon. Gissar dock att boken kan vara lite knepig att få tag på, då blir det till att prata med fjärrlåneansvarig på biblioteket.

Nästa tips: Lars Gustafsson: Fru Sorgedahls vackra vita armar. Vilket känns som det bästa på mången år. Bra har han förstås alltid skrivit. Faktiskt skriver han en sådan flyhänt och elegant prosa att man kan börja undra om den verkligen ska vara så lätt att läsa. Gustafsson är ju inte vilken dussinförfattare som helst, borde det inte ta emot lite då. Nix.

Hunddikten ska inte heller undanhållas, av Lars Gustafsson även den.  Elegi över en död labrador, återfinns i Artesiska brunnar, cartesianska drömmar från 1980. Går även bra att läsa här. 

Städdag

Rapport från idyllen: onsdag, betyder att det är dammsugarens dag. Så är det bara. Sedan får solen skina hur mycket den vill. Men först frukost i den där solen med ägg och kaffe – lågkaloridag idag. Och icke att förglömma, ett par tre bitar ingefära i lag. Påstås vara bra mot det mesta. Kineserna säger att ”äter man ett stycke ingefära varje morgon får apotekaren dö av hunger”.

Och apropå ingefära: kan sakna sushibaren, det medges.

Lyssnar på Veronica Maggio och gör armhävningar, några stycken i alla fall. Underbar bra pop, och duetten med Håkan Hellström är fin, man känner sig riktigt dansant.

Så ett samtal från labbeleverantören – Tulsa, den tokan, löper inte enligt plan, vilket innebär att valpen anländer Hjo tidigast i april. Dröjer ett tag alltså, men å andra sidan är april en utmärkt bra månad att bli med hund i. Men sedan går det inte att skjuta upp väsentligheterna längre. Dammsugaren väntar. Vi har inte plats för Rut längre, bara Rot.