måndag 17 februari 2014

Vättern

Om man tar sig ner till Vättern via Gärdhemsvägen dyker sjön upp likt en hägring i slutet av gatan (tycker det låter bäst att skriva så även om gatan är en väg). Det stora vattnet syns på åtminstone ett par tre hundra meters håll. Den vyn är direkt storslagen – rätta mig om jag fel. Och eftersom dagen råkar vara årets finaste, så här långt, är det bara att ta kameran i vacker hand och trava iväg.

Hur var det nu med dikten om havet och Louvren? Jo, Göran Palm skrev den uppmärksammade dikten. Så nu behöver ingen fundera över det längre. Men än mer uppmärksammad blev reportageboken En orättvis betraktelse. Ganska oerhört mycket faktiskt.


Särskilt uppmärksammad blev dock aldrig Folke Dahlberg, inte annat än som särling. Men han var Vätterns diktare framför andra. Så skynda till biblioteket, låna: Vättern och Tiveden.



2 kommentarer:

  1. Häftiga bilder!
    En ofin fråga, kanske: har du fipplat lite med dom? Ökat "vibrance" eller nåt? Eller såg det ut så där?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vacker dag, vackra bilder. Färgerna har fått lite extra mättnad, kan inte låta bli.

      Radera