söndag 6 april 2014

Valpmorgon


Rastad och utfodrad är vår hund redo för ännu en underbar valpmorgon. Springer de sista metrarna till husse med GP i munnen. Duktig vovve! Sedan kör han på så länge han orkar, dvs mellan 7.10 till 7.28.

Hopp upp i fönstret efter gardinen, som inte finns där längre eftersom den inte funkade ihop med hunden. Men där finns förvisso ett par tomatplantor och en kornettblomma – eller fanns, de dråsade visst i golvet. Det gör inget, det finns dammsugare i huset. Värre då med hustruns älskade keramikhöna från vårt älskade Cotignac, fastlimmad i bordet eftersom händelsen var lätt att förutse, hjälpte alltså inte, den dog i fallet om nu inte Hjo-Hjo hann med att sätta tänderna i henne innan. Splitter på golvet. Ut med hunden! Sopborsten fram. Likt förbenat hittar han något vasst att bita på. Husse fram för att byta grejer, hundlevergodis mot glas i munnen. Går alldeles utmärkt. Men i städskåpet hittar han redan nytt, någon sorts plastremsa som åker ner, om nu inte husse hinner före. Blodvite. Och sopborsten far han runt runt med i rundgången. Nu biter han matte i knävecken. 

Sedan är han klar, biter sig själv i svansen och faller ihop i en liten hög på golvet.

Kanske hinner husse och matte få sig varsin kopp kaffe innan det är dags igen.




20 kommentarer:

  1. Vår yngsta hund åt tuggade på allt som hon kom åt. Vår äldre däremot rörde ingenting. Bottennappet var nog när hon välte ner en mobil och fick loss knappsatsen som hon sedan tuggade på. Det var inte helt populärt... Men så har hon i dag också superfina tänder!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han sover så gott nu - och tänderna är vassa och fina.

      Radera
  2. Jag tycker att en valpmorgon verkar påminna litet om hur det kan vara att passa ett ettårigt barnbarn som precis håller på att lära sig att gå.. Vill dock inte plocka glas ur munnen på mitt minsta lilltroll ;( Visst är det härligt att ha bytt jobbet mot ett liv där man bestämmer helt själv vad man vill göra på dagarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glad att du nämner det - det är så här vi vill ha det!

      Radera
  3. Härlig berättelse om hur livet kan vara en valpmorgon!
    Roligt att läsa - och titta på bilderna - även för den som inte har hund (som jag; tycker om hundar men kan inte ha en här).
    Klappa Hjo-Hjo från mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Gabrielle! Det är väldigt roligt med en liten valp. Ska klappa honom.

      Radera
  4. Lilla Hjo-Hjo! När går bitperioden över? Bara han inte får tag på Rogers lampa och Madame!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får han snart. Igår sprang vi runt runt i huset. Han med en Neil Young-CD i munnen. Gick att byta mot lite godis.

      Radera
  5. Haha, känner igen det, även om det nu är 11 år sedan. Hon heter Felicia (eller Flisan), men kallades allmänt Flistuggen när hon var valp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Biter på allt men är väldigt söt. Man förlåter allt - liksom han.

      Radera
  6. hiihi ,det där känner man igen ,men det lugnar nog ner sig så småningom ,eftersom vi har en av dom livligaste hundraser som finns tog det 7 år innan ett normalt liva var att räkna med ,jag tror du klarar dig på en kortare tidsperiod ,Nette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett liv med hund blir det, som ju aldrig kan bli ett liv utan. Men ganska normalt hoppas jag.

      Radera
  7. Jag inser att vi hade tur när vi hade valp. Jag trodde du lämnade Göteborg för att få det lugnt i Hjo. Istället blev det "dubbel-HJOBBIGT". Skönt att även valpar blir större. Men det som lärs då tar de ofta med sig in i nästa åldersskede. Stort LYCKA TILL!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Hjo, det ska böjas i tid... Tror det blir en gôrbra hund av Hjo-Hjo.

      Radera
  8. Det är övergående, som med småbarn. Mitt yngsta barnbarn fyller tre år i sommar och jag har slutat att plocka bort alla prydnadssaker. Hon rör dem inte längre...
    Men jag tror att små hundflickor är något lugnare än hundpojkar i alla fall. Kommer inte ihåg så mycket från valptiden för sisådär 45 år sen mer än att Lina, som hon hette, åt upp farmors nya skor och handskar. Och ett helt fat med bullar, när hon blev lite äldre, som min mamma placerat på bryggan på landet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skor och handskar är populära här också. Mat ska vi inte tala om. Tror det blir en klok och lugn hund med tiden.

      Radera
  9. Tänk om Hjo-Hjo visste hur hans valpbeteenden diskuteras på Internet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han börjar bli lite nät-kändis!

      Radera
  10. Men åh så söt! Han verkar vara relativt lugn och snäll? Själv har jag en 9 veckors tjej hemma som tycker det roligaste som finns är att bitas, helst i våra anklar... Men vi jobbar hårt på att få bort det så fort som möjligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen till Hjo! Charmig och söt stämmer ju precis. Relativt lugn, med betoning på relativt skulle jag vilja påstå.

      Radera