Lång dags färd mot skomakarlådan

På bordet står skomakarlådan och ser hänförande ut, den skånska potatisen icke att förglömma, eller saltgurkan. Men stopp där, det har allt varit en lång dags färd fram till skomakarlådan.

Jo, hunden gnyr cirkus 4.30 på morgonen. På med paltorna bara och ut, husse bär i vanlig ordning Hjo-Hjo nerför trapporna. Allt avlöper enligt plan. Gott. Sedan dricker hund och husse varsitt glas svartvinbärssaft och somnar om i soffan. Två kompisar, varav den ene bits, på samma kudde.                                                            

Grynkorv till lunch. Jag vet, det är helt fel årstid. Men det hjälps inte, det smakar lika bra ändå. Och Hjo-Hjo har idag ansökt om medlemskap i Grynkorvens vänner.

Sedan måste det grävas på den perenna rabatten, den 18-gradiga sommarvärmen till trots. Hjo-Hjo övervakar att det går rätt till men har lite problem med svartmyrorna i gräset, och med humlorna, som är stora och talrika i Hjo.

Grekiskt bröd smakar också bra.

Och eftersom bloggaren ändå har flåset igång sticker han emellan och bakar två limpor maltesiskt bagarbröd.

Det var en förskräcklig karl att vara präktig. Nja, han tar sig snart ett glas vin, och då är inte klockan mer än tre. Och skomakarlådan får hustrun trolla fram. Det gör hon rätt bra. Den skulle platsa på vilken stockholmsrestaurang som helst. Som Mannerström skulle ha sagt.