Men när man i tankarna befinner sig i Cotignac fortsätter man gärna till Villecroze–les–Grottes. Byn är liten men grottorna magnifika (samma typ av grottor finns för övrigt också i Cotignac). Bor gör man med fördel hos Ragnvald och Hilde på Auberge des Lavandes, och äter hos slaktarn. Slaktarn stod i sin blodiga butik på dagen, och drev sin lilla restaurang på kvällen, fem bord max. Det gäller att vara påhittig för att få livet att gå runt. Den kvällens lammkotletter, eller snarare karréer, kvalar tveklöst in på personliga topp 3-listan. De tog lång tid att laga till, ett par glas vin slank ner, minst, men det var det värt. Senare och glad i hågen kom kocken/slaktaren utdansande från köket, undrade om det smakade bra. Det gjorde det, exellent till och med. Tror att även han hade ett par glas innanför västen.
Det var en fin kväll i maj och grodorna kväkte hela natten. Ett besök i Villecroze rekommenderas.
Det är uppenbarligen något alldeles särskilt med de franska bergen http://mirasmirakel.blogspot.se/2011/10/andlost-i-bergets-innandome.html
SvaraRaderaOch med de franska lammkotletterna.
Oj oj oj! Nej, i Grotte des Demoiselles har jag aldrig varit. Verkar värt ett besök.
RaderaTur att ni snart får en valp och att det snart blir vår, så att du får något att skriva om Hjo!
SvaraRaderaNu ska jag visa Henrik hur man gör för att kommentera här!
Ja, valp och vår blir bra! Ses.
SvaraRaderaJa, jag längtar dit. Till Cotignac och till Colmar, till Lago Maggiore och Lugano. Sanningen är att så här års längtar jag till (nästan) alla ställen där inte snö och råfuktig luft blåser genom ytterkläderna.
SvaraRaderaTrevligt att få drömma i alla fall - om Cotignac till exempel.
/Roland