I Roquebrune/Cap Martin och Menton

Vi hinner med ett mellanspel i Roquebrune på vägen till Hjo – det är en inte helt igenom otrevlig bekantskap. Från balkongen där jag sitter med ett glas rosé på behagligt avstånd, ser jag det gröna Medelhavet ungefär femtiotvåochenhalv meter bort. Fransmän av båda könen joggar förbi på Promenade du Soleil, den heter så i Menton, här heter den något annat. Men det är samma promenad. Springer man åt väster hamnar man i Monaco, åt öster i Menton, och Italien i förlängningen.

Vi tog oss gångandes till Menton, och åt lunch på le Balico på Place aux Herbes. Ostron som förrätt. Det är svårt att tycka illa om ett land där man äter ostron, råbiff och pärlhöna till lunch.

Gott så. Men sedan kom regnet. Det har visst inte regnat här på tre månader, men nu brast alla fördämningar. Dyngsur och kall fick vi ta bussen tillbaka. Nu har jag fått ont i halsen. Hustrun säger att det har jag inte alls. Jag hoppas hon har rätt.