Det lär knappast bli någon resa till Cotignac i år heller. Då är det bra
att man är så pass bekant med den bästaste av byar i Var att man
utan vidare kan drömma sig iväg dit. Till Cours Gambetta, som
kantad av plataner, barer och restauranger slår sin berömda namne i
Aix med hästlängder – åtminstone om bloggaren får bestämma
eftersom han blir så trött, så trött i stora städer. Sedan
hamnar man hos Bernadette & Éric påLa Licorneförstås, ett
chambres d'hôtes, så charmigt att charmigare blir det inte. Hotell
är det ont om. Drömmer
man sig vidare blir det sniglar på La
Table de La Fontaine,
och har bloggaren väl fått sig det till livs spelar det inte så
stor roll hur måltiden fortskrider. Men lammkotletter smakar bra, det
medgives. Och crème
brûlée
som avslut kan aldrig bli fel.
Sedan
är det slut på dagen, så gott som. Sista anhalten, om behov
finnes, är Bar de l'Union, allt annat är stängt. Där kan man få
sig ett sista glas vin - fyllt till brädden, små glas visserligen
(se: På Bar de l'Union i Cotignac). Men små glas är inte att förakta.
Lammkotletter och cème brulée. Och ett glas vin fyllt till kanten eller bredden eller strecket. Jag blir hungrig och sugen. Och så längtar jag till Frankrike. /Roland
En härlig beskrivning av hur det kan vara men jag undrar om inte glaset är fyllt till brädden...
SvaraRaderaSpråkpolisen
Tur att det finns språkpoliser. Nu är glaset fyllt till brädden!
RaderaLammkotletter och cème brulée. Och ett glas vin fyllt till kanten eller bredden eller strecket. Jag blir hungrig och sugen. Och så längtar jag till Frankrike.
SvaraRadera/Roland
Frankrike och mat går bra ihop. Här hemma åt vi fisksoppa igår, det är inte dumt det heller.
Radera