Nere vid hamnen. Så här års. Kan
Bloggaren nästan få för sig att längta efter dragspelsstämman
och ångbåtsjazzen på S/S Trafik. Eller sädesärlorna,
körsbärsblommen och turistbussarna från Göttingen och Hedemora.
För att inte tala om allt båtfolk med mössorna så käckt på
svaj. Och älsklingarna som heter Maj.
Vintern i Hjo är inte som sommaren. Fast det är den inte i Menton heller. Så att.
Men till sommaren hoppas vi på regn, mycket regn. Eller helst tidigare än så. I annat fall orkar inte harren längre än till Gula paviljongen i maj. När det ska lekas tafatt i ån. Och öringen tvingas ställa in safaridagarna i höst. Hjoån sinar. Hemska tanke, Hansson. Någon som vet hur en regndans går till?
Och efter ån står Vargen och tiger. - Han är som tystlåten, säger Hjo-Hjo. Inte kan man tro att han härstammar från hunden. Grrr.