onsdag 15 oktober 2014

Öring - och marlin...


Frukost och armhävningar, som kändes tunga eftersom de legat gömda i den däringa malpåsen hela sommaren. Sedan ett kort men intensivt APT, i vilket beslutades att hund och husse ska streta iväg till Grebbans kvarn för att där, om möjligt, storögt beskåda den lekande vätternöringen. Detta trots gråkallt väder och halvregn. Men iväg bara.




Och nu ska ni höra. Inte stretades det förgäves i snålblåsten.

I blindtarmen vid kvarnen sprattlar den till, Fisken. Den vispar till med stjärten och hoppar så att vi ser den hel och hållen. Svart rygg, och prickig och grann är den. Den är gigantisk, nästan av Hemingwayska dimensioner, kanske rent av en marlin. Bloggaren rycker till, fipplar fram med kameran, men icket, Fisken är borta. Hjo-Hjo morrar: Hallå hallå. Här är det jag som leker.

Se det var allt en Fisk, säger bloggaren till hunden. Som visst har förläst sig på Hemingway. Det var väl en marlin, säger han. Visst var det, Santiago.


50 kommentarer:

  1. Sv: Han tyckte det var ypperligt gott :)

    SvaraRadera
  2. Du behövde i alla fall inte dra upp den...
    Härliga höstbilder och mycket vacker och välskött hund :-)!
    Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den firren hade jag fått kämpa länge med.

      Radera
  3. Kväller,,Många löv är det på dina fina höstbilder..
    Ja min bror får snart tillbaka hullerombuller bilderna,,jag har nu lite ordning på dom bilder jag scannat in i min dator..Haé Bra.

    SvaraRadera
  4. Grattis till på början av år två i Hjo :)
    Passande att fira med lek och öring!

    SvaraRadera
  5. Nästa gång bör du ta ett fiskespö med sig. Vem vet marlin kanske nappar. Jag menar då kan h*n kan ju bli bloggfoder också, inte bra en maträtt;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då åker jag in i finkan. Verboten nämligen.

      Radera
  6. Tänk jag har aldrig fiskat. Skulle stå mig slätt bland fiskespön och sprattlande fiskar. :)
    Tänk att Hjo-Hjo är så beläst. Inte dåligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fiskade som barn och ung. Med kastspö fick jag aldrig något. Då är det roligare att meta. Om man nu kan kalla det att fiska.
      Strindberg och Hemingway är favoriterna. Och Fröding.

      Radera
  7. Jag som trodde att middagen skulle bäras med hem ;-) Men så blev det inte! Ser att det tydligen är förbjudet och bakom galler låter tråkigt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen öring kom med hem. Men till helgen blir det röding, från Vättern.

      Radera
  8. Träna HJo-Hjo att jaga fisk..........................Radioapparaterna är tekniskt utrustade idag Man hinner inte med tekniken. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, inte fisk men svamp.
      Så är det med alla pryttlar nuförtiden. TV, radio och telefoner. Bra men ett evigt kliande sig i huvudet innan allt är klart.

      Radera
  9. Det gör inget att hussen inte fick någon bild. Det var ju bara på lek... Kramis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, fast en stor fisk var det - inte så liten i alla fall.

      Radera
  10. Ja, nu är det extra intressant att ta promenader utmed ån. Ibland hoppar öringarna flitigt i sina fruktlösa försök att vid kvarnen ta sig upp i fallet.
    Förhoppningsvis hajar de till slut att de ska välja "trappan".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar vara många som samlas vid kvarnen. Kanske har de någon inre kompass som leder dem rätt till slut.

      Radera
  11. Åh, en marlin! Sensation!! Himla otur att inte hussen hann ta en bild - eller... ;)
    (Håller framförallt med om Fröding.)
    Berit E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, eller hur, som det heter numera. Den bilden hade jag kunnat sälja till Hjo tidning för en bra slant.

      Radera
  12. En håv med långt skaft i rättan tid när den hoppar, sen hade den dagen varit räddad.
    Nu är det alldeles för kallt för HjoHjo att hoppa i ån, eller hundar kanske inte bryr sig om graderna ! ?
    Så bra att ha vovven som drar ut dig på promenad, det hade jag behövt. När man väl är ute så känns det bättre än väntat.
    För mig blev det en dag med matlagning, för mannen kom hem med nöt - fläskfärs - två kålhuvuden. Han sa inte att han ville ha kålpudding, men jag fattade vinken. Nu när kålen är färsk passar det att göra den rätten och allt tar sin tid. Sen var man indränkt med kål-oset och det är inte lika gott som själva maträtten.

    Ha de fint/ Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi gillar våra promenader både hunden och jag.
      Vitkålen kostar nästan inget just nu och kålpudding är ju bara så gott.

      Radera
  13. APT för mig är Arbetsplatsträff ; monde så vara det du syftar på? Bloggaren har knorr på skrivet, Hemmingway torde känna sig ärad vid öringslek.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hemingway var en riktig jävel till karl, liksom Strindberg. Men öring i Hjoån kan jag aldrig tro att de fiskade.

      Radera
  14. Ah, det äventyret...! Äventyr finns överallt för den som ger sig tid. Och vågar drömma lite...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äventyr längs Hjoån - där händer det lite av varje minsann.

      Radera
  15. Vad synd att du inte fångade den! Varken på bild eller irl. Kunde ha blivit en fantastisk middag... :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska ta med mig håven idag. Fast då kommer nog pappa polis med hund- och gubb-bur. Lekande marlins, ja eller öring får man låta bli.

      Radera
  16. Du får ta med spöet nästa gång och dra upp den där storfirren!!
    Har två bröder som är galna i fiske, ska kanske skicka dit dem :-)
    Annars ser ni ut att ha härligt fin höst i Hjo!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jovars, rätt fin höst faktiskt. Men idag blåser det kallt. Var nere vid sjön en stund och där blåser det etter värre.

      Radera
  17. Haha! Den gamle och havet - eller är det en liten å? ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den gamle och Hjoån. Och Hjo-Hjo är pojken vettu, vad han nu hette.

      Radera
  18. Ojdå, så det blev!

    SvaraRadera
  19. Fiske är något finnkäringen aldrig ägnat sig åt, men äter gärna, helst filead och rensad...
    Väldigt vackert har du där vid ån, jag tycker du nöjer dig med att jag fisken med kamera..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma här kan man nog säga.
      Det räcker med kameran, bara man hinner med så.

      Radera
  20. Hej Hans!
    Ser att du tittat in i min blogg och lämnat en kommentar - tack för den!
    Nu har jag varit och läst hos dig och du har en trevlig blogg. Jag återkommer fler gånger och kollar vad ni har för er.
    Må så gott och trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen till Andra året..!
      Läser P-O Enquist och lyssnar på hur vinden viner utanför. Det händer just nu.

      Radera
  21. Spännande att se, kanske Hjo-Hjo får bli en fiskhund, så har ni middagen tryggad :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror att nöjer sig med en fin bild också, det gör jag. Vi har några veckor på oss.

      Radera
  22. Du har ju en apportör, han kan ju hämta lite middag. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen Sticklingen!
      Hjo-Hjo hämtar och biter på allt, men aldrig att han kommer med en kyckling eller älg. Vi får väl se hur han utvecklas.

      Radera
  23. Att börja dagen med armhävningar, låter imponerande. Vi nöjer oss med promenaden. Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Börjar och börjar. En rejäl frukost först, och armhävningarna är om sanningen ska fram inte imponerande många.

      Radera
  24. Bästa bilden är ögonblicksbilden! Erkänner att jag skulle ha blivit mäkta stolt om jag hade lyckats fånga denna stoooora fisk på bild! Fina bilder / kram

    Ps Gillar även din humor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas kunna återkomma med bild, kanske inte på just denna stora fisk men ändå fin fisk.
      Trevlig helg!

      Radera
  25. Fortsätt du med dina armhävningar och lägg på några sit-ups och lova att inte röra den headern på länge. Härlig bild från en härlig och mysig liten stad. Undra hur många hundra gånger jag gått just där. Tack för ett inlägg helt i min stil. Önskar dig en fin helg-helg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar, och trevlig helg själv!
      Strandpromenaden är en väldigt tjusig promenadväg. Lovar att inte röra headern på år två.

      Radera