GöteborgHustrun lämnar mig för väninnorna vid sju och vid pass nio knackar Sven på fönstret – jisses, det var visst något han ville visa! Jag poppar pop-corn och häller upp ett glas rödvin, läser Jonkman – Introvert, den tysta revolutionen. Har det rätt mysigt, vilket för övrigt framgår av boken, den introverte trivs alldeles utmärkt på tu man hand med sig själv. Men hur ska hustrun ta sig hem? – ja, det får vi allt ta en funderare på.
Hemma står oss snön halvvägs till knäna, kommer faktiskt inte in med bilen till vårt ägandes Hus. Ärligt talat, tror inte jag sett så mycket snö sedan jag var barn. Bara att ta skyffeln i vacker hand och börja skotta. En ny erfarenhet, utan tvekan. Men det känns bra, känns som att komma hem! Vi gör eld i kaminen, äter risgrynsgröt och ser på Woody Allen på TV. Gôtt! Somnar ovaggade. I morgon lär det visst komma mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar