Blandad kompott

Om det inte vore för hunden kunde Bloggaren lika gärna gå och lägga sig för säsongen. Dra något gammalt över sig. Och masa sig upp först i april då solen behagar visa sig i ögonvrån. Snösörjan idag blir till is imorgon, helt klart. Och hunden som drar som en tok. - Hjo-Hjo, sakta och fint! Sakta och fint! Aj, aj, oj, min stackars lårbenshals. Man blir som trött.

Och visst vore det skönt att slippa läsa om alla dårskaper från när och fjärran. Organiserat gängtafsande i Köln till exempel. Och mörkande poliser här hemma. För att inte spela SD i händerna. Politiker, södermalmsjournalister, och nu alltså även poliser! Jaha, men där fick herr Åkesson ännu en proselyt, och där en till. Plopp, plopp, plopp. Någon som läst El Saadawis Den stulna romanen? Inte. Gör det. Till Egypten reser vi icke mer.

Alternativt kan Bloggaren tänka sig att åka till Carcassonne och äta ihjäl sig på sniglar och en ordentligt bondsk cassoulet. Och profiteroles till dessert förstås. På La Cité. Det vore något. Med kaffe och calva därpå. Merci beaucoup madame!

Söndag

Så var det mat igen, ja. Svårt att komma ifrån i det här landet, särskilt på söndagarna. Vi tog oss in till Menton för intagandet av söndagslunchen, denna långdragna ceremoni då allt annat tycks stanna upp. Och alla tusen restauranger börjar befolkas vid ungefär halv ett - vid halv två är det fullt.

   

Profiteroles 

Le Cyrnos efter Promenade du Soleil är en favorit. Där äter man denna söndag Duo poisson (lax och daurade) som plat de jour. Oui, je prende les poissons, S.V.P. Ja, det är inte fel alls. Men det bästa med denna repa är desserten. Profiterole au chocolat, petit-chouer med glass, grädde och chokladsås. En ny bekantskap, som utan krusiduller tar sig upp i topp på efterrättslistan. Här i landet lever desserterna ett liv i välmåga. Andra toppnummer är Tarte Tatin, Créme brûlée och Tarte aux fraise. Man slickar sig om munnen.

Iles flottante kvalar inte in på listan denna vecka heller.

.