torsdag 17 september 2015

Tom Waits i Hjo

Idag är en sådan dag då Bloggaren vill lyssna på Tom Waits, de infaller med ojämna mellanrum. Hustrun gör sig raskt ärende ut i friggeboden och Hjo-Hjo är skeptisk, tittar förundrat upp från liggvilan och svansar iväg utom lyssnarhåll. Och visst, jodå, det brötar och skaver, låter... förfärligt (bra), särskilt i en hunds öron. Men Downtown train gillar han. Och vem gör inte det? Will I see you tonight / On a downtown train / Every night its just the same / You leave me lonely, now. Hjo-Hjo ylar och tårarna sprutar, han älskar olyckliga kärlekssånger.


Och arbetet med staketet fortlöper utan avbrott, tro inget annat. Med husse och hund tätt sammanfogade. Kedjorna rasslar och hackorna slår. Chain gang ni vet. Ho ha ho ha / Ho ha ho ha.

I Dalgången bland öringar och uttrar hittar vi ännu ett exotiskt djur. En nyfiken lurvig kalv. Och söt är den också, det kan Hjo-Hjo intyga. Fast väldigt stor för att vara hund. 



måndag 14 september 2015

Bloggaren har inte tid


Trots generationer av kroppsarbetare och krökta ryggar kan Bloggaren inte erinra sig någon i släkten som varit händig. Jo, morbror Roger, åtminstone var han, och är kanske fortfarande, en jäkel på att slöjda. Hos Bloggaren har tummarna växt snett. Uppenbarligen. Men, att bygga ett staket och en snygger grind ska inte vara helt omöjligt. Eller hur du Hjo-Hjo, säger timmermannen så käckt till sin hjälpsamma hund. Och råkar han såga sig i tummen börjar han om igen. Ger sig inte. En bra egenskap. Men jäklar vad det blöder...

Så Bloggaren har inte tid. Också snickerierna förutan accelererar tiden i osannolik hastighet. GP ligger oläst och hunden hoppar och vill ut. Ändå dristar sig Bloggaren till att säga: Jag stjäl mig en bloggarkvart framför datorn. - Gör det, säger hustrun. Men skriv inte så argt. Skriv om något trevligt. Skriv om Vättern och vädret.

Som inte alls är så trevligt idag. För från Vättern blåser det som vore vi på Orkney, Hjo-Hjo funderar inte ens på möjligheterna till ett dopp.

Nej, Bloggaren har inte tid. Ändå plockar han kassen full, nåja, av kantareller och lagar risotto till kvällen. Och det är inga större fel på den anrättningen, det skulle vilken italienare som helst kunna intyga.



torsdag 10 september 2015

Hjo-Hjo i Slottsskogen

Hjo-Hjos äventyr går vidare. Det är som vore han Biggles eller Kulla-Gulla. Idag i Slottsskogen i Göteborg, där han blir helt och hållet bortkollrad i bollen av alla goda och dåliga dofter. Mest dåliga, Slottsskogen är som hundarnas Andra Lång, han ramlar in och sedan ramlar han ut, såvitt han vet. Om Andra Långgatans vänner och Håkan H. förstår vad Bloggaren menar.

Det är rena rama Slottsskogen runt, husse stretar och hunden drar. Hur många hundmamseller har inte lättat sig vid och omkring Lilla dammen? Jovisst, detta är paradiset för en kille från Hjo vid Vättern. Vid Björngårdsvillan morrar han dovt åt en herre från Majorna, en engelsk bulldoggeherre. Håll unnan å jäklar anacka. För här tämmer ja. Så ja, så ja...

Sedan iväg till Boulangerie Ducoin för inköp av bakverk på franska. - Hur är det Hjo-Hjo, gillar du tarte aux fraise? - Mais oui, monsieur. Deux, s'il vous plaît.




måndag 7 september 2015

En septembereftermiddag

En septembereftermiddag lägger man sig i Allén. Men Bloggaren tänder näppeligen liten braja. Det räcker så bra att gotta sig i solens sken. Ty denna septemberdag har himlen samma färg som Malmö FF:s matchtröjor - bra, säg bara inte klarblå himmel för då kastar Bloggaren ut datorn genom fönstret – och Strandpromenaden är helt i klass med Allén. Om inte bättre.

Så vi går med raska steg mot Vätterns strand och Hjo-Hjo bär så stolt med ny klövjeväska, vätternvatten i ena fickan och Tennisspelarna, 124 sidor tjock pocket som han inte bär ihjäl sig på, i den andra. Herr Gustafsson spelar tennis som den värsta Jimmy Connors, vilket torde ligga så långt från sanningen man kan komma. I övrigt är det en mycket bra bok. 14 kalla grader i sjön. Och runt Hjo-Hjo flockas tikarna, han är ju så stilig i sin nya arbetsmundering.

I Stadsparken ser vi en pilgrimsfalk, förmodligen, i alla händelser en falk eller hök, lyfta från ett buskage vid hotell Bellevue. Utslagna vingar. Och iväg. Bloggaren står ett par meter bort. Fryser.

Och i hamnen vilar ångaren Trafik så skönt.