Erik läspe och halte

I egenskap av stadens grundare står kung Erik Eriksson, den läspe och halte kallad, staty i stadsparken. Då pratar vi Grönköping. Hjo kan inte komma på tal, den läspe och halte dog nämligen redan 1250. Och Hjo jubilerade som bekant sina 600 år 2013. 

Men Grönköping är inte det Hjo det? Nja, enligt veckobladet ligger denna fiktiva stad någonstans mellan Skövde och Hjo. Men i min värld... Och man ska nu inte ta allt så bokstavligt här i världen. Tror nog att Hjo inte har det minsta emot att stå modell för Grönköping.

Hur som helst, i stadsparken står Erik läspe och halte skulpterad i trä och ser grotesk ut. Den enda kungen i trä sägs det. Enligt Erikskrönikan var han halt och läspade: Erik konunger var nokot swa läsper wid / haltan thz war ok hans sidh. Därav det besynnerliga tillnamnet.

Lördag i Hjo

Det där med fredagsmys har vi lagt ner. Har man inte jobbat livet ur sig under veckan kan fredagen passera som vilken dag som helst. Och På spåret är heller inte vad det har varit. Lördag däremot, det är något annat. Då tänker jag i första hand på morgonen/förmiddagen. En lång och lat frukost är ett måste, gärna med Melodikrysset i radion, sådär lagom fokuserat. En dag som denna sänder SVT dessutom Tour de Ski. Det är nästan så att man drabbas av dåligt samvete när hustrun börjar måla om i skafferiet. Man får resa på sig och ge beröm: jättebra. Det blir jättebra! Vilket det också blir.

Men när det är dags för det elektriska blir det min tur. Hustrun är inte så hemma på det området. Inte jag heller om sanningen ska fram. But a man's got to do what a man's got to do. Innan jag kommer mig för med att stänga av huvudströmbrytaren har jag naturligtvis fått mig en rejäl sinkadus – smack. Jag svär en ramsa, farligare än så var det inte. Hustrun påstår att jag blev lite blek om nosen, vilket jag förnekar. Huvudsaken är att skafferiet blir fint. I morgon när hustrun målat färdigt ska hyllorna upp. Då ska det skruvas och spikas, jag antar att det blir mitt jobb. I kväll dubbla avsnitt av Matador!

I Hjo tidning

Idag fredag betyder att Hjo tidning utkommer med veckans andra nummer. Ut till brevlådan i duffel och rödrandiga pyjamasbyxor, hej och hå. Har även GP över helgen, vilket innebär att vi har varsin morgontidning att förlora oss i. Frukosten blir liksom lite nyttigare på det viset.

Men hallå, säger hustrun. Här är vi med på bild i tidningen, hela familjen Pettersson-Myhrberg!

Jodå, så är det verkligen. Vi står där på torget inväntandes tolvslaget. Det vill säga, bloggaren själv är beskuren och syns bara till hälften i högra kanten. Men det gör inget, med lite god vilja ser man rätt bra vem som tittar fram.

Men någon bild i bloggen på denna storslagna händelse blir det inte. Access till tidningen har nämligen endast vi prenumeranter. Så så får det bli. Däremot en från den vackra Sjögatan där tidningen har sin redaktion. Tittar man noga, väldigt noga, går det att ana Vättern i bakgrunden. 

Ring, klocka ring

Nyårsmenyn i Hjo ser ut som följer:

*Beignets de pommes de terre (rårakor) med kalixlöjrom

*Filet de bœuf et Écrasée de pommes de terre (lättmosad mandelpotatis med lök, oliver och brödkrutonger). Den vegetariska dottern äter fyllda portabello, något gott är det säkert i dem

*Crème glacée au mascarpone

Godkänt helt klart. Sedan ut i natten för att fira in det nya året. På Stora torget samlas vi, cirkus 500 hjobor - kanske fler, fullt på torget är det i alla fall - för att bevittna en lysande! lasershow. Jodå, mycket underhållande. Det hemska smällandet, som är så påfrestande för hundar och oss pensionärer, lyser helt med sin frånvaro. Vi hör kommunalråd och 600-årsfirandegeneral sammanfatta 2013 och välkomna det nya året.

Ur högtalarna Petra Marklund:

Händerna upp i luften.
Pannan mot baren, nu spränger vi taket.
Hamnar i himlen, där änglarna gråter.
Stan är vaken, allt är förlåtet älskling!
Händerna upp i luften.
Vi ska bli fulla, livet är meningslöst.
Vem bryr sig?
Natten är vacker, du är som natten.
Och jag är en vinnare igen.

Hela torget dansar. Gôtt.