Nu
är vädret så grådaskigt att det knappt lönar sig att knäppa
kort. Bloggaren lämnar kameran hemma och förlitar sig på gamla
meriter. Och visst, i arkivet dyker Erik upp. Som gubben i lådan.
Vad blev det av honom tro?
Bloggaren har länge undrat vart tusan Grönköpings grundare tog vägen? Erik läspe och halte? Han stod skulpterad i trä vid hotell Bellevue i Stadsparken och såg grotesk ut. Och färggrann. Bloggaren saknar honom – och Hjo-Hjo, för han, Erik, råkade stå på bästa pinkeplatsen i hela Stadsparken. Någon i Hjo-gruppen kanske?
Och nu har Bloggaren hakat upp sig igen. Han gör gärna det: hakar upp sig. Uppochnerpå är glömt. Man måste kunna glömma och gå vidare. Men på dagens hundlångis ser Bloggaren en skylt på en brevlåda: Ingen reklam. Jag tänker själv. Och Bloggaren undrar hur reklamen och tänkandet hänger ihop, för hur mycket han än lägger pannan i veck skulle han aldrig någonsin kunna värka fram att det är 150 kronors rabatt på Hjo-Hjos favvotorrfoder på Granngården idag. Inte så länge han inte heter Sokrates.
Men mycket skräp i brevlådan är det. Åtminstone om vi pratar papperslöst samhälle.