Herre
Gud, vad är det för fel på er karlar, utbrast en kvinnlig kollega
en gång när Bloggaren dristade sig till att påstå att han inte
kunde avgöra om en man var snygg eller ej. Är ni homofober hela
bunten, sa hon inte men tänkte säkert. Hur livsfarligt kan det
vara? Tja.
Sedan dess har Bloggaren funderat på saken och kommit fram till att det finns två snygga män. Eller finns och fanns. Sven-Bertil Taube nämligen. Och Leonard Cohen. Så under dagens långa hundpromenad nynnar Bloggaren med sin allra bästa Sven-Bertilröst: Och alla vänner som jag haft / De tycker nog det är synd jag far / Och alla kärestor jag kysst / De önskar nog jag stannat kvar. Vemodigt, säger Hjo-Hjo. Över måttan. Men snygg kille, helt sikkert. Och även Cohen tåldes att tittas på. Och lyssnas.
Så ska vi klämma i med: Yeah the women tear their blouses off / And the men they dance on the polka-dots / And it's partner found, it's partner lost / And it's hell to pay when the fiddler stops / It's closing time. Undrar hunden. Så då gör vi väl det då.
Fast de flesta karlar är fula. Det hävdar Bloggaren fortfarande. Å det bestämdaste.


