Inte över hövan hävligt

En frankofil som bloggaren snappar även på hemmaplan upp Météo Menton och ser att det för tillfället inte är sådär över hövan hävligt där heller. Trösterikt? Nja, inte riktigt, i la France vet man nämligen att hösten blir hyfsad ändå vad det lider, här vet vi att den snarare blir ohyfsad.

Vi stannar en stund i Frankrike. Läste nämligen Staffan Heimerssons kolumn i Aftonbladet häromdagen. President François Hollande, skriver Heimersson, är den mest misslyckade politiker av någon kulör som något västeuropeiskt land sett sedan andra världskrigets slut. Han hatar de rika och föraktar de fattiga. Och 62 procent av fransoserna anser att han bör avgå bums. Ord och inga visor.

Det finns således brister även i paradiset. Man får hoppas att Stefan Löfven inte får det lika hett om öronen, han spelar ju på samma planhalva som Monsieur Normal.

Hävligt, vad fanken betyder det? Så pratar vi i Västmanland skulle bloggaren vilja påstå, och betyder att det inte var så vidare värst.

Vinter och skvaller

Vaknar till vinter och snö igen, fem grader kallt. Tar en promenad ner mot stan för att spana in Hjo i vinterskrud – jodå, det ser bra ut. Men kallt, kung Bore biter bloggarens nästipp. Hemma snöskottning. Sätter på Bach, någon av Brandenburgkonserterna och sjunker ner framför datorn. Googlar lite fram och tillbaka, googlar på Francois Hollande för att läsa om hans nattliga kärleksutflykter. Jovisst, det roar mig. ”Monsieur Normal” kommer farandes genom Parisnatten på väg till älskarinnan - på scooter (en livvakt, också på scooter). Noterar dock att Hollande inte dementerar affären, (misstänker att franska presidenter utan älskarinnor nästan betraktas som lite tvivelaktiga) han verkar mest upprörd över att han inte får ha henne ifred. Vad nu detta har med det hjoska vinterlandskapet att göra. Blott intet. Ser på väderappen att nu är det bistert, minus 9 grader.