Vin och äpplen i Hjo

Idag (läs: fredag) har Bloggaren köpt sig ett par flaskor Baron de Ley Varietales Graciano, ett riojavin som smakar mumma på stubinen, men så mycket mer om det får ligga tre, fyra, fem år i garderoben – vinkällaren existerar för närvarande bara i virtuell version - och essa till sig. Fram träder toner av läder och mullig maräng! Man blir som. Till sig. Jo.

Läste förresten att Kronstam, vinskribenten, druckit en rioja från 1945, som åldrats med välbehag. Och sauternes från mitten av 1800-talet. Tveksamt om Bloggaren har tålamod att vänta så länge. Det hemkörda Hjo-sauternen kluckar så gott på övervåningen och är tänkt att läppjas i skuggan under äppelträdet i sommar. Läsade Proust, kliande Hjo-Hjo bakom örat. Nu vet man inte riktigt, det tar tid för en sauternes att mogna. Tydligen.

Apropå äpplen och vin: i Hjo är vi lyckligt lottade, här bor så många i villa att var och en har sitt egna äppelträd. Nästan. Och om vi pratar med Harry Edelman, mannen som sedan 1925 lärt ut vinberedningens ädla konst till svenska folket, ”är det hälsosammare att konsumera äpplen i form av vin än såsom must”. Bara så ni vet. Hick.

Hjo-Hjo hälsar.